ångest
i går låg jag och hade ångest i säkert två tmmar innan jag kunde somna. Jag får en sådan där må illa kännsla i magen och vill helst av allt spy, nej det var inte för att jag hade ätit för mycket, knappt änns för något jag har gjort. Jag hatar den kännslan och den är helt onödig jag kan inte göra något åt vad andra gör, tror eller ser. Jag kan bara hoppas att det inte drabbar mig. Men när jag får sådan här känslor så blir allt i livet meningslöst som när jag var 15 jag önskade att jag kunde säga "nej jag är 20 nu jag har kommit över ångest och att må illa." Men jag tror att det på något sätt blivit värre. Inte att det håller i sig så mycket som det gjorde innan men det kommer av helt oväntade saker nuförtiden. Som att jag säger fel saker, tror mig se att folk ser på mig på ett eller annat sätt. Och jag blir helt galen att jag bryr mig så mycket om vad folk ska tror tycka eller känna om mig att jag hemmar mig själv eller ångrar mig helt galet mycket efteråt så myket att det jag helst i världen skulle vilja göra är att spy på toaleten, men jag vet sannerligen att det inte leder till något gått så jag håller mig i från det. På ett helt annat sätt än när jag var femton. Och det ska verkligen tillägas att jag overall mår typ hundra gånger bättre än vad jag gjorde när jag var femtion men jag änskar bara att ångesten kunde släppa också.
.
